Den lilla tjejen, hade aldrig förut gungat så högt som just idag.
Nu var hon 5 och ett halvt år, men i morgon var det den stora dagen,
då hon skulle fylla 6 och ett halvt år.
Jag minns själv när jag hade fyllt 18 år, då stod jag där framför
spegeln och försökte förändra ansiktet så att man skulle se ut som
en kille på 20 år. Då fanns det en chans att kunna slinka in på dansen,
utan att bli stoppad.
När jag sedan fyllde 30 år, då stod jag där igen framför spegeln och
försöker se ut som den där tjugoåringen och så här i efterhand,
lyckades jag inte speciellt bra med detta.
När jag hade fyllt 40 år, så gav jag upp tanken på att se ut som den
där 20 åringen. Nu tyckte man helt plötsligt att 30 år var en ganska
så bra ålder utseendemässigt trots allt.
Vid fylld 50 år, så har man gett upp hoppet helt och då söker man
sig till folksamlingar för att konstatera att det finns dom som är äldre
än vad man själv är. Och då känns allt lite roligare igen.
Får man sedan leva ytterligare i 30 år och få fylla 80, så är det nog
dags för en höftledsoperation. Jag läser i Landstingets broschyr om
att dom numer genomför dessa operationer på rutin och det känns
betryggande redan nu.
8 veckor efter en operation kan man ha samlag igen, står det i
anvisningarna
Va bra sa en äldre man som jag träffade nyligen, som just hade
genomgått en sådan operation – det har jag inte kunnat ha på 20 år.
-Ja det gäller att kunna hitta ljusglimtarna i tillvaron.
torsdag 15 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar